Vision | Musik

”Alla barn talar japanska” (Shinichi Suzuki)

Matten och musiken hör nära samman. Det märkliga sambandet mellan olika toner (tonhöjd och intervall) utforskades redan av Pythagoras omkring 500 f. Kr. Visste du t.ex. att förhållandet mellan tonernas svängningstal i en oktav (avståndet mellan åtta toner i skalan) alltid är 1:2 och i en kvint (fem toner) 2:3?

Rytmerna i musiken återges också med hjälp av bråktal. De vanligaste tonlängderna är helnot, halvnot, fjärdedel, åttondel och sextondel. Så arbetar varje musiker med matematiska samband utan att kanske alls tänka på det.

Musiken kan också ha en viktig funktion i inlärningen. Genom att använda musik kopplad till både rörelse och avslappning kan man på olika sätt åstadkomma en optimal inlärningssituation. Så har t.ex. den så kallade ”Mozarteffekten” blivit mycket uppmärksammad.

Mattesmedjans pedagogik har tagit starka intryck av den store musikpedagogen Shinichi Suzuki (1898-1998). Hans far hade världens största fiolfabrik, men för Suzuki var fiolerna mest som leksaker innan han hörde violinisten Mischa Elman spela på en skiva. Suzuki studerade i Berlin på 1920-talet, och blev där god vän med Albert Einstein, som gjorde ett outplånligt intryck på den unge japanen. Som violinpedagog i Japan ville Suzuki inte bara hålla på med ”reparationsarbete” och försöka rätta till sådant som var felaktigt. Han ville börja med de små barnen.

En pappa kom till Suzuki med sin lille 4-årige son och undrade om denne kunde få lära sig spela fiol. Shinichi funderade länge och väl. Var det möjligt att lära så små barn spela? Då gjorde han plötsligt sin stora upptäckt: Alla barn talar japanska! Detta är ju något alldeles oerhört! Kan små barn lära sig något så svårt som Osaka-dialekten måste de väl också kunna lära sig spela fiol!

Så började ”Suzukimetoden” så småningom sitt segertåg över världen. Det skedde inte utan hårt motstånd från de etablerade pedagogerna och experterna. Men många framstående pedagoger tog också till sig metoden, och idag är den accepterad så gott som överallt, och Suzuki har välförtjänt intagit platsen som en av 1900-talets stora reformpedagoger.

Suzuki nämner själv matematiken som ett ämne, vilket skulle lämpa sig utmärkt för hans metoder. Jag har nu i Bengtsfors under snart 20 år arbetat med suzukimetoden, först inom musiken och sedan inom matematiken.

Länk till Svenska Suzukiförbundet (klicka på ”Suzukimetoden”).